Douro Superior – Côas hällristningar, Pocinho och Barca d'Alva

Douro Superior är den största av de tre delregionerna – 110 000 hektar – men har minst vingårdar: omkring 10 000 hektar, inte ens en tiondel av ytan. Här är det hetast och torrast; vid Barca d'Alva faller bara 380 millimeter regn om året. Mellan vinstockarna växer oliv- och mandelträd, och byarna ligger glesare. Länge var den här delen av Dourodalen svår att nå: klippbarriären Cachão da Valeira stoppade sjöfarten tills den sprängdes bort på 1800-talet.

Det finns tre skäl att resa så långt: Côas hällristningar, mandelblomningen i slutet av februari och rymden. Lämnar du trängseln i Pinhão bakom dig hittar du här stillhet, stora gods och banans vackraste tågresa.

Hällristningarna i Côa

I dalen kring Côa, en biflod som mynnar ut i Douro vid Vila Nova de Foz Côa, finns över tusen ristade hällar på mer än åttio platser. De flesta bilderna – hästar, uroxar, stenbockar – är omkring 30 000 år gamla. De upptäcktes när en damm skulle byggas, och bygget stoppades 1995 för att rädda dem. År 1998 kom de upp på världsarvslistan; 2010 utvidgades listningen med Siega Verde på den spanska sidan.

Själva fyndplatserna besöker du med guide, från Fundação Côa Parques besökscenter. Enligt prislistan för 2025 kostar ett besök vid ett område med hällkonst 18 euro per vuxen, ett nattbesök 22 euro, ett besök till fots 16 euro och ett besök med kajak och provning 42 euro. Vissa besök har ett minimipris per grupp; boka via Fundação.

Museu do Côa

Museet ligger ovanför sammanflödet mellan Côa och Douro vid Vila Nova de Foz Côa, med en utsikt som ensam är värd omvägen. Det förklarar hur bilderna gjordes och vad de betyder. Öppettider enligt Fundação: oktober till och med april kl. 9.00–17.30, maj till och med september kl. 9.00–18.00. Från november till och med mars är museet stängt på måndagar (besöken vid hällkonsten går då ändå), och den 1 januari, 1 maj och 25 december är det stängt. En biljett kostar 8 euro; den som är över 65 betalar 7 euro, studenter 4 euro, och det finns en familjebiljett för 20 euro.

Pocinho: vid banans slut

Pocinho är sedan 1988 slutstation på Linha do Douro, 172 kilometer från Porto. Dessförinnan gick tåget ända till Barca d'Alva och vidare till Salamanca. Stationen ligger vid Pocinhodammen, några kilometer från Vila Nova de Foz Côa. Kommer du med tåg behöver du taxi eller en tur för museet och hällkonsten. Från kajen vid Pocinho utgår också båtturer på Douro och Côa. Tågsträckan mellan Tua och Pocinho, förbi hållplatserna Vargelas och Vesúvio, är banans tystaste och en av dess vackraste delar: se slutstationen Pocinho på tågsidan.

Quinta do Vesúvio och de stora godsen

Längs floden ligger några av Douros största och mest kända vingods, till exempel Quinta do Vesúvio, med en egen hållplats vid järnvägen. Vesúvio tar bara emot besökare för en privat upplevelse på ungefär sex timmar (maj till och med oktober, från 450 euro per person, bokas minst sju dagar i förväg). Även Barca Velha, det mest kända röda Dourovinet, görs på druvor från Douro Superior. Mer om besök finns under besöka quintor.

Mandelblom

I slutet av februari och början av mars blommar mandelträden vitt och rosa kring Vila Nova de Foz Côa. Staden firar det sedan 1980 med Festa da Amendoeira em Flor, och vissa år kör CP ett särskilt tåg. Allt om datum, rutter och transport hittar du under mandelblomningen i Douro.

Barca d'Alva och vidare

Vid Barca d'Alva når Douro spanska gränsen. Här slutar också flodrutterna: rederierna kör uppströms till Barca d'Alva, och kryssningsfartygen på flerdagarsresor vänder här. Bortom Barca d'Alva utgör floden gränsen, i djupa granitraviner: området för naturparken Douro Internacional. Vill du resa flera dagar på floden, läs sidan om flodkryssning på Douro.

São João da Pesqueira

På södra stranden, i utkanten av Cima Corgo, ligger São João da Pesqueira med vallfartsplatsen São Salvador do Mundo: sju små kapell på en sluttning ovanför Valeiradammen. Det är en av de vackraste utsiktsplatserna i dalens östra del; läs mer under utsiktspunkter.